Josefin

  Ja mina kära vänner, vem av alla människor ska lyckas att snubbla på en raksträcka utan sten och trädrötter i runbyspåret om inte Josse?

I går åkte jag, mamma och molle till spåret för att röra på oss lite. jag skulle springa mina 5 km och köra lite styrka och mamma & molle skulle ta 2,5 km prominixen.
Allt började så bra. Strålande sol och precis lagom varmt springväder. Och jag kände mig riktigt sugen på att springa. Kom förengångsskull ihåg att ta med mig mp3´n. Tyvärr är sladden till hörlurarna lite kort så man drar liksom bort lurarna när man springer. men kluriga kom på den brillijanta idén att sätta fast mp3´n i sporttopps bandet. Kanon!

Men efter 5 minuter händer det som verkligen inte bör eller kan hända!
Mp3´n lyckas på nå vänster trilla ner in i sporttoppen å åkt ner någonstans mellan tittsen.. Inte allt för bekvämt så jag kikar ner och tar ner handen för att börja leta upp den lilla manicken, å just då händer d som jag gärna inte skryter om;)
Josse snubblar och rammlar plattfall rätt ner på marken. Shit. jag ligger i chocktilstånd i typ 2 sekunder å tänker hur?
Sen skyndar jag mig upp, springer vidare och låtsas som att ingenting har hänt. *vissel vissel* Håller tummarna för att tanten med hunden som jag sprang förbi en liten stund tidigare inte sett nått...
Efter ytterligare några minuter känner jag att jag springer i en väldigt konstig takt. N'ämer, jag haltar juh! HM?
Tittar ner på benen och ser att jag skrapat upp båda knäna och blodet rinner ner för benen.
Känner sen hur det svider på armen och på händerna, kikar en snabbis, ojdå... Ännu mera blod.. Å massa blod! Usch!!!
Lägger in ett kol då jag förstår att jag faktiskt har riktigt ont..
Äntligen framme.. men mamma e ju ute någonstans i spåret.. Kommer inte in till bilen där vattenflaskan väntar.. Sätter igång med styrkan istället för att få tiden att gå..
Sen kommer mamma. Tittar suckar och skrattar.. he he, vem skulle inte göra det? Det är ju verkligen min grej att vara klant!
Vi stannar på hemköp å köper självlysande plåster på hemvägen.. hihi, jag fick välja själv;) Idag mår knäna,armen och händerna rätt ok,, lite svullna och det svider lite. men inget att haka upp sig på. jag skrattar mest när jag tänker på hur kul det måste sett ut,, ha ha...

Å så över till resten av lördagen=) Den bra delen=)
J kom över vid 4 tiden, han kom direkt från jobb å gled in i sina blåjobb byxor,,, å min stora svaghet;) Han lånade duschen sen satte vi oss ute i solen och pratade.. trevligt å givande samtal=)
Sen blev d lite kysligt så då gick vi in å satte oss i soffan.. zappade lite på tv´n å pratade ännumer.. hade en kuddhög imitten som vi delade på(mysigt).... =)
Klockan sent satte vi på "not another teenmovie" Sjukt dåligt rolig film.. j somnade till efter ett tag upptäckte jag då jag pratat med mig själv i 10 min.. lät han sova.... men väckte honom när slutet kom.. sen låg vi tysta i soffan.. kom fram till att han skulle sova kvar.. vi gick å la oss... låg å pratade.. efter ett långt tag var det dags att sova. Då låg vi å höll om varandra, pussades och låg å kramades jätte länge.. va sååå super mysigt. Sen somnade vi och när jag vaknade imorse låg jag forfarande i hans famn..

Sen blev det lite panik bråttom.. 30 mij kvar tills jag ska till arlanda å lämna syrran. Säger till J.. får ett mmm tillbaka.. låter han sova lite till medans jag gör mig iordning, går in igen,,
"jag drar om 10 min, ska jag komma in igen om 5?"
"mm"
Går in om 10 igen,, då sover han fortfarande.. svarar inte när jag försöker väcka honom.. då nyper jag han i tårna.. hihi inte så snällt men han vaknade iallefall;)
Han går upp.. vi gör oss iordining.. å när typ båda börjar bli klara ringer syrran
"vi e där om 2 min"
berättar för J...
"oh,, inte för att jag har nått emot familjer, men en söndag morgon.. he he.."
Vi går ut tillsammans.. Precis nedanför huset står hela familjen å väntar,, mamma, storasyster å lillasyster.. Å självklart står de utanför bilen;) Sr att J blir lite nervös,, hihi.. men han hälsar å pratar lite..
å sen e ju inte min familj alltid den smartaste;) De står kvar utanför bilen istället för att gå in å låta oss säga hejdå...
Så med hela familjen ögon på oss blev det ett snabbt hejdå med kramar iställer för pussar... ytterst pinsamt..

När vi sätter oss i bilen vänder sig hela familjen mot mig
"Vilken pudding!!!"
"Har han någon brorsa?"

Känner mig inte alls generad;) Sen ville de veta allt! Å hur ska jag berätta? Jag vet juh ingenting just nu;) hihi..
Sen for vi till arlanda,, jag log hela vägen... vad har hänt? =)

Puss å kram